1. Vision
2. Övergripande mål
3. Tävlingsverksamhet

-Elittrav

-Vardagstrav

-Bygdetrav

-Ungdomstrav

-Monté

-Ponnytrav

4. Kallblod
5. Ungdomsverksamhet
6. Publik/marknadsföring/media
7. Avel och uppfödning
8. Djurskydd/säkerhet/miljö
9. Resurser
10. Utveckling/utbildning/hästägarrekrytering
11. Organisation

Januari 2004

1. Vision

 

 

Travsport i världsklass – tillgänglig för alla

 

2. Övergripande mål

 

Målsättning

 

Målsättningen med verksamheten är att bedriva travsport med en bred folklig förankring och stor geografisk spridning. Svensk travsport skall vara en demokratiskt uppbyggd breddsport med en internationellt konkurrenskraftig elit och skall i alla sammanhang bedrivas på en hög etisk nivå. Totalisatorspelet är ett medel för att skapa resurser för verksamheten.

Verksamheten skall ha en bred folklig förankring och en stor geografisk spridning.

Den skall erbjuda positiva upplevelser som stimulerar till meningsfull sysselsättning samtidigt som den är en betydelsefull och ansvarstagande näring.

En internationellt framgångsrik verksamhet är viktig för den svenska utvecklingen.

Verksamheten skall i alla avseenden hålla högsta klass och i olika former vara öppen för alla.

Travsporten skall också ha en aktiv och utvecklande ungdomsverksamhet som breddar intresset för sporten.

Det är angeläget att det i sportens olika beslutande organ, såväl centralt som lokalt, finns representanter för den mångfald av utövare och publik som är engagerad i travsporten.

Travsporten och dess uppfödning är en för landet viktig näring. Den fjärde största näringen inom lantbrukssektorn och med stor betydelse för bland annat öppna landskap och miljö.

3. Tävlingsverksamhet

Tävlingsverksamheten skall skapa ett stort intresse och engagemang för travsporten hos aktiva och allmänhet

Travet skall som breddsport ge alla möjlighet att aktivt utöva sporten till exempel som hästägare, tränare eller körsvenner.

Svensk travsport skall också skapa en högklassig elit för att främja ett konkurrenskraftigt internationellt tävlande.

Den framtida tävlingsstrukturen skall delas in på ett annat sätt än enbart i den uppdelning i elitsport och breddsport som vi hittills haft.

Elittrav Totalisator

Breddsport Vardagstrav Totalisator

Breddsport Monté Totalisator

Breddsport Bygdetrav

Breddsport Ungdomstrav

Breddsport Ponnytrav

Elittrav är tävlingar som ryms inom ramen för storloppsprogrammet enligt STC:s definition, samt lopp inom ramen för V 75-programmet.

För att utvecklas behöver travsporten en internationellt konkurrenskraftig elit. Eliten skapar ett ökat intresse vilket leder till en ökad bredd som i sin tur genererar en ny elit.

Elittrav är också en förutsättning för att travsporten skall få stor massmedial uppmärksamhet. Prispengarna i de internationella loppen skall ligga på en nivå som är konkurrenskraftig i förhållande till motsvarande lopp i Europa.

Vardagstrav är samtliga övriga lopp med totalisator där arrangören tillhandahåller prispengar. Vardagstravet är grunden för den svenska travsporten och drivkraften för sportens utveckling. En förutsättning för detta är att sporten är tillgänglig för alla. Det skall ges möjlighet att utöva sporten i hela landet genom ett fritt tävlingsutbyte för såväl nationella som internationella deltagare.

En stabil sportslig utveckling förutsätter såväl en stark professionell sport, som en stark amatörsport. Den nuvarande strukturen med en övervägande professionell sport på storbanorna, en fördelning mellan professionella och amatörer på mellanbanorna samt en verksamhet på småbanorna som till stor del bygger på amatörsport, bör bestå.

Monté

Monté kan arrangeras i tävlingssyfte och skall då anordnas i enlighet med STC:s reglemente och övriga tävlingsbestämmelser. Montélopp kan ridas med såväl varmblodiga som kallblodiga hästar. Det skall också vara möjligt att arrangera montélopp med totalisatorspel.

Bygdetrav är övriga lopp där man tävlar enbart om poäng och eventuellt en del av startavgift/sponsormedel. Vid dessa tävlingar, som inte genomförs med totalisatorspel, skall den nedre åldersgränsen för deltagande sättas till 16 år.

En lämplig omfattning av verksamheten är 200 - 400 bygdetravsdagar över hela landet per år. Bygdetravet skall organiseras som en rekryteringsbas till vardagstravet. Tävlingarna kan arrangeras på såväl befintliga travbanor som under enkla förhållanden på till exempel gräsbanor och isar. Kraven på teknisk utrustning och funktionärsbemanning skall vara minimala. En av STC förordnad funktionär (t ex från angränsande bana) skall tjänstgöra som tävlingsledare.

Prispengar kan utgå och finansieras via startavgifter eller sponsormedel.

Startpoäng som berättigar till deltagande i vardagstrav och elittrav skall utgå. Bygdetrav kan arrangeras för såväl sulkytrav som för monté.

Ungdomstrav skall, när det gäller ponnytrav, vara förbehållet ungdomar mellan 10 och 20 år. För stor häst är åldersgränserna 16 - 25 år. Vid dessa tävlingar utgår, under förutsättning att ordinarie tävlingskrav är uppfyllda, startpoäng. Tävlingarna arrangeras under samma förutsättningar som för bygdetrav.

En kraftfull satsning på bygdetrav och ungdomstrav är viktig eftersom denna verksamhet är en möjlighet för intresserade att komma in i travsporten. För såväl bygdetrav som ungdomstrav skall såväl regelverk som licensbestämmelser utarbetas. Totalisatorspel skall inte förekomma. Dock kan spel i lotteriform arrangeras.

Bygdetrav- och ungdomstrav är ett komplement och väsentligt inslag, för att kraftfullt öka intresset för travsporten och därmed stärka och stödja elit- och vardagstravet.

Ponnytravet skall vara ett första steg in i travsporten och ha en naturlig övergång till ungdomstravet. Ponnytravet är den första inkörsporten i travsporten. Därför är det viktigt att ponnyloppen i största möjliga utsträckning körs i former som motsvarar de som gäller för det "stora" travet.

För att stimulera till variationsrika tävlingar och för att uppmuntra till ett fritt och öppet tävlande är det viktigt med flexibilitet i det sportsliga regelverket.

De olika banornas förutsättningar varierar.

Därför är det nödvändigt att travsällskapen ges betydligt ökad frihet att besluta i frågor om lokal variation i tävlingarnas utformning.

Exempel på områden där sådana lokala beslut kan fattas är loppets distans (utöver dagens vedertagna distanser), antal lopp per tävlingsdag, antalet startande hästar per lopp (max 15 startande) handicaplopp, lopp med open stretch och prisskalor.

STC:s roll begränsas till att fatta besluta om mål för den sportsliga verksamheten och om ramar för tävlingarnas genomförande. Frågor som kan påverka djurskydd, spelsäkerhet eller etiska frågor i allmänhet skall alltid underställas STC för beslut.

Varje bana skall formulera sitt sportsliga program i harmoni med Trav 2010. Därutöver krävs en särskild central planering för att organisera 2-åringstävlandet. 2-åriga varmblodiga hästar skall under det sista kvartalet under tvååringssäsongen få tävla mot 3-åriga hästar.

3- och 4-åriga hästar bör till betydande del erbjudas möjlighet att tävla i årgångslopp. Dels i öppna lopp (såväl h/v som ston) dels i speciella stolopp.

De profiler som är nödvändiga för ett bibehållet intresse från såväl publik som media skapas genom att hästar tävlar under en relativt lång period. Det är därför av stor vikt att det finns goda tävlingsförutsättningar och förtjänstmöjligheter även för äldre hästar.

Sportsliga mål avseende prispengarnas fördelning:

• 2-åringar 4% av prispengarna 2010
• 3-åringar 20% av prispengarna 2010
• 4-åringar 26% av prispengarna 2010
• 2-4 åriga hästar 50% av prispengarna 2010
• äldre hästar 50% av prispengarna 2010
• Ston 33% av prispengarna 2010

Dessa mål gäller för landet som helhet. Lokala variationer kan/skall förekomma.

Det gällande beslutet enligt avelsplanen innebär att de för aveln värdefulla stona skall sättas i avel tidigare än vad som för närvarande är fallet. Detta uppnås bland annat genom att åldersgränserna för ston i rikstotons speciella stolopp begränsas till 3-6 år.

Nedanstående sammanställning illustrerar utfallet för år 2002 och ett antal tänkbara scenarier för den framtida utvecklingen. Bygdetrav och ungdomstrav ingår inte siffermaterialet och kommer alltså utöver de redovisade talen.

Med år 2002 som utgångspunkt belyses de volymer avseende hästar i träning och registrerade föl, som behövs för att bedriva travtävlingar med varierande antal tävlingsdagar. Kolumnen längst till vänster innehåller det faktiska utfallet för år 2002. Antalet födda hästar är det genomsnittliga antal som föddes under tidsperioden 1994-1999.

Övriga kolumner innehåller två förändringar jämfört med kolumnen för 2002. Dels är det beräknade antalet starter/startande häst förändrat till 8,5 (7,3), dels har det antagits att antalet startande hästar per lopp beträffande varmblod uppgår till 12,6 (11,3) och beträffande kallblod uppgår till 12,0 (11,1).

Dessa två förändringar har bedömts som rimliga att genomföra beroende på möjligheterna till regionsamverkan vid utformningen av propositioner.

Med utgångspunkt från dessa antaganden har beräknats alternativa modeller med varierande antal tävlingsdagar.

Dessa beräkningar innebär således inte något ställningstagande eller någon rekommendation vare sig avseende behovet av framtida tävlingsdagar, eller av antalet banor med Elit- eller vardagstrav. Beräkningarna skall snarare ses som en överblick av hur olika faktorer påverkas vid en förändring.

Det måste dock stå klart att det är de framtida tillgängliga ekonomiska resurserna som dimensionerar antalet travtävlingar med totalisator och prispengar.

Utfall 2002 Alternativa scenarier

Beträffande övriga travtävlingar – Bygdetrav –Ungdomstrav – Ponnytrav påverkas volymerna inte på samma sätt av ekonomiska förutsättningar. Dessa tävlingar förutsätts ske utan andra prispengar än de som genereras via eventuella startavgifter samt sponsormedel. Dessutom kommer de att genomföras till betydligt lägre kostnader.

Dessa tävlingar är ett utmärkt sätt för att intressera nya och fler människor till att aktivt deltaga i travsporten samtidigt som de kan fungera som en inkörsport till vardagstrav och elittrav. Travklubbarna förväntas i betydande omfattning arrangera såväl bygdetrav som ungdomstrav. Dessa typer av tävlingar skall också arrangeras av travbanorna.

Nuvarande licensbestämmelser utgår i många avseenden från de riktlinjer som drogs upp 1978. Bestämmelserna har naturligtvis förändrats genom åren men i grunden bygger de på samma synsätt som för 25 år sedan med en uppdelning ibland annat A- och B-licenser.

Under de senaste åren har dock gränsen mellan A- och B-licens delvis suddats ut. Detta framför allt genom att B-licensinnehavare – under vissa förutsättningar - numera har rätt att träna ett obegränsat antal delägda hästar. Härigenom har en B-licensinnehavare i stort sett samma möjligheter att träna andras hästar, som en A-licensinnehavare. Detta trots att det inte ställs några formella utbildningskrav på den som söker B-licens.

Det bör införas ett licenssystem som är mer differentierat än det som gäller för närvarande. Grunden för licensiering skall vara utbildning och kompetens. Detta innebär att B-licensinnehavarens möjlighet att träna ett – i stort sett – obegränsat antal delägda hästar medför ökade krav på utbildning.

Ett sådant system kan se ut på följande sätt:

Den som önskar träna sina egna eller familjens hästar erhåller B-licens på samma grunder som idag.

För den som däremot önskar träna fler än 7 delägda hästar (ej nära anhörigs) krävs ytterligare utbildning. En sådan utbildning kan sedan tillgodoräknas vid ansökan om A-licens.

För att erhålla A-licens är, enligt vår uppfattning, nuvarande regelverk tillfyllest. Vid urval av nya tränare skall emellertid större vikt läggas vid att bedöma vederbörandes förutsättningar att träna hästar och att driva företag, t ex kundrelationer och ekonomi. Därutöver finns ett starkare framtida behov av fortbildning.

I detta sammanhang är det också rimligt att man värderar licensinnehavet för de A-tränare som fortfarande innehar sådan licens men som inte har träning och/eller körning som sin huvudsakliga sysselsättning. Även tillämpningen av reglerna för interimslicenser skall ses över.

Ponnytrav, ungdomstrav och en förstärkt satsning på lärlingar är hörnpelare för att bygga framtidens travsport. Därför är det angeläget att lärlingarna i större omfattning bereds möjlighet att deltaga i såväl vardagstrav som elittrav. Medel för att stimulera till detta är till exempel att genom handicapsystem ge fördel för lärlingar.

Den alltmer hårdnande konkurrensen leder till en ökad grad av specialisering. Exempel på detta är att catchdriversystemet, träning av unghästar och konvalescenter, träning och ridning av montéhästar mm.

Denna specialisering leder till en smalare och djupare kunskapsbas och kommer dessutom att innebära ökad utveckling och högre kvalitet. Leder catchdriversystemet till att allt för få kuskar kör i loppen kommer bredden att minska och förändringsåtgärder kan bli aktuella

Även när det gäller bygdetrav och ungdomstrav bör licenssystemet ses över. Det är rimligt med enklare krav och att man får deltaga i sådana tävlingar redan från 16 års ålder.

1. Kallblod

 

Målsättning

 

Den kallblodiga travaren skall genom en kvalitativ och kvantitativ avel och uppfödning skapa ett kallblodstävlande som stärker svensk travsport.

 

Svensk kallblodssport skall ha en avel och uppfödning som skapar förutsättningar för ett tävlande av hög klass. Kallblodstravaren är en utrotningshotad kulturras. För att bidra till rasens långsiktiga fortlevnad måste därför populationens storlek och egenskaper särskilt beaktas.

Kallblodstravaren skall beredas starttillfällen i en omfattning som svarar mot rasens nuvarande andel av den totala travhästpopulationen.

Kallblodstravaren skall också ingå som en naturlig del i travsportens utbildning och ungdomsverksamhet.

Tävlingstillfällena skall ha geografisk anknytning till områden med uppfödning och träning av kallblod. Ett samarbete med Norge i både avels- och tävlingsfrågor är nödvändigt för rasens långsiktiga fortlevnad.

Det skall aktivt arbetas för att bredda ägandet av kallblodstravare och för att rekrytera nya hästägare. Kallblodstravaren skall marknadsföras och profileras bland annat genom deltagande i tävlingar med riksspel.

Sportsliga mål avseende prispengarnas fördelning:

3-åringar 10% av prispengarna 2010

4-åringar 15% av prispengarna 2010

Äldre 75% av prispengarna 2010

Ston 24% av prispengarna 2010

Det skall aktivt verkas för fler startande 3- och 4-åringar samt ett utökat stotävlande.

Arbetet med propositioner och samordning av tävlingstillfällen skall i betydligt högre omfattning utvecklas inom regionerna och vad det gäller elittävlandet genom STC.

Rasens utveckling skall nogsamt följas när det gäller inavel, sundhetsaspekter mm för att säkerställa en långsiktig fortlevnad.

 

 

 

2. Ungdomsverksamhet

 

Målsättning

 

Genom en väl utvecklad och utbredd ungdomsverksamhet skapa intresse för travsport hos ungdomen.

Ungdomsverksamheten skall erbjuda ett meningsfullt fritidsintresse och engagemang som också är utvecklande för framtidens travsport.

 

En väl fungerande ungdomsverksamhet är avgörande för travsportens framtida utveckling. Ungdomsverksamheten är också mycket betydelsefull som inkörsport till sporten för nya målgrupper samt bidrar i hög grad till att skapa en positiv image av sporten.

STC skall tillsammans med travsällskapen, utveckla och bedriva en rikstäckande ungdomsverksamhet, där även ungdomar på orter där det inte finns travbanor erbjuds möjligheter att deltaga. Verksamheten bör, när så är möjligt, ske i samverkan med t ex lokala travskolor, ponnyföreningar, skolor, ridskolor och/eller annan hästsportverksamhet.

Alla travbanor skall ha en fungerande ungdomsverksamhet, gärna i samverkan med annan hästverksamhet. Verksamheten skall i mesta möjliga mån innefatta drift av travskolor.

 

Inom varje region skall finnas en person som är ansvarig för ungdomsfrågor och bland annat har till uppgift att utveckla och kvalitetssäkra regionens ungdomsverksamhet. Dessa regionansvariga skall också svara för kontakter mellan STC och regionen i ungdomsfrågor.

STC skall bedriva en relevant ungdomsledarutbildning på olika nivåer samt kvalitetssäkra travskolorna. Det är angeläget att ungdomsarbetet bedrivs över hela landet på så sätt att en tillväxt sker med hög kvalitet.

STC skall tillsammans med banorna utveckla tävlingsformer som ungdomstrav, montétävlande etc för att underlätta övergången till det "stora" travet. Det väl utbyggda bygdetravet är också en betydande möjlighet för ungdomar. För att underlätta medverkan i ungdomstrav, monté och bygdetrav tillåts deltagande från 16 års ålder.

Ett utökat tävlingsutbud av ponnytrav är väsentligt för ungdomar upp till 20 års ålder. För att underlätta övergången från ponnytrav till ungdomstrav krävs speciella insatser.

STC och Svenska Ponnytravförbundet (SPTF) skall samordna och utveckla samarbetsformerna för att på ett bra sätt säkerställa en rationell och korrekt tävlingsverksamhet med ponnyhästar. Förutsättningarna för ett närmare organisationssamarbete mellan STC och SPTF skall utvärderas.

 

För att säkerställa en långsiktig positiv utveckling av ungdomstravet är det väsentligt att erforderliga ekonomiska resurser ställs till förfogande. Av de totala medel travsporten erhåller från ATG skall minst 1% disponeras för detta ändamål. Dessa medel skall fördelas till såväl centrala aktiviteter som till åtgärder som genomförs av banorna.

 

Travets ungdomsverksamhet skall utgöra en del av travets totala marknadsföring och beredas utrymme i de media som travsporten svarar för.

Ungdomsverksamheten skall bedrivas i nära samverkan med staten och kommunerna.

3. Publik/marknadsföring/media

 

Målsättning

Målet är att öka banpubliken.

Banpubliken är grunden för en långsiktigt framgångsrik travsport. Genom banpubliken rekryteras hästägare och aktiva.

Attraktiva och moderna evenemang är väsentliga inslag för att göra travbanan till en spännande och tilltalande mötesplats.

Det är också ytterst angeläget att travsporten frekvent förekommer i media.

 

 

Konkurrensen om människors ökande fritid skärps fortlöpande genom ett allt större utbud. För att travsporten framgångsrikt skall kunna hävda sig i denna konkurrens måste evenemang och marknadsföring utvecklas inte minst för att attrahera hela familjen.

Idag är huvuddelen av banbesökarna i åldersintervallet 40-60 år.

Det är viktigt att travintresset etableras i tidig ålder (Ungdomsverksamheten). Möjligheterna till ett fördjupat engagemang uppstår ofta senare i livet då de ekonomiska förutsättningarna finns.

Framtidens travbanebesökare kommer att ha skilda förväntningar på sina besök. Banorna måste differentiera utbudet avseende såväl sportsliga upplevelser som underhållning och förtäring.

Banpublikens ( t ex förstagångsbesökare, företagsgrupper, ombudskunder och stamkunder) behov av information är högst varierande varför möjligheter att tillgodose detta måste tillskapas.

Särskild uppmärksamhet måste riktas mot förstagångsbesökare. För dessa krävs speciell information/utbildning och service för att stimulera till återbesök. Uppföljning med riktade åtgärder är nödvändig.

För att attrahera unga besökare måste olika former av delaktighet erbjudas, till exempel att köra häst med tvillingsulky, åka med i startbil, få följa arbetet i ett travstall osv.

Genom att använda travbanan för verksamheter utöver de traditionella skapas förutsättningar för att – förutom att generera intäkter – göra travbanan till en plats där folk träffas – en mötesplats.

Genom att på detta sätt marknadsföra travbanan i ett brett perspektiv ges förutsättningar för att skapa en relation mellan allmänheten och "Travbanan". På detta sätt blir travbanan inte en plats som enbart förknippas med spel. Den blir lika mycket en symbol för sport, social gemenskap, trivsel, bekvämlighet och spänning.

Travbanornas framtida konkurrenskraft beror i stor utsträckning på hur banorna lyckas profilera sig som upplevelsecentra.

Travbanan är navet och den sammanhållande faktorn för att hålla folkrörelsen levande och ge legitimitet åt verksamheten. Travbanan är också en betydelsefull marknadsplats för att sprida budskapet om vilken fascinerande sport travet är.

Självklart är det så att olika banor har olika förutsättningar för "externa" evenemang. Därför är det nödvändigt att lokalt och regionalt analysera varje enskild banas förutsättningar.

Travtävlingarna kan dels genomföras på nuvarande sätt men också som tävlingar i begränsad omfattning på dagtid. Den traditionella tävlingen genomförs i princip inom nuvarande eller något kortare tidsramar men med ett utökat antal arrangemang mellan loppen. Dagtävlingen genomförs inom betydligt snävare tidsramar.

Genom den utökade servicen via spelombuden är det nödvändigt med en närmare integrering mellan Ombud / ATG / Bana. Allt i avsikt att stärka kundernas sport- och spelintresse.

Många kunder kombinerar banbesök med spel som E-kund, ombudskund eller direktspelskund. Ett stort antal personer nyttjar enbart dessa distributionsformer för spel utan att besöka en bana.

För att stimulera intresset för travsporten och banbesök måste samtliga distributionskanaler aktivt användas för bearbetning med målsättningen att stimulera till banbesök.

 

Genom att banorna ges större frihet till den sportsliga utformningen öppnas också möjligheten att utveckla den sportsliga delen av evenemanget. Det är viktigt att tävlingsdagarna utformas med olika typer av publikevenemang.

Travsporten måste bygga ett starkt varumärke som är jämbördigt med spelbolaget ATG. Därför bör ett namnbyte ske från "Svenska Travsportens Centralförbund" till "Svensk Travsport". En ny logotype som kraftfullt kommunicerar de sportsliga värdena bör tas fram och användas i all extern kommunikation såväl centralt, regionalt som lokalt.

För att säkerställa en långsiktig positiv utveckling av banorna måste - vid prioritering av nya resurser - större hänsyn tas till att genomföra åtgärder med syfte att attrahera till banbesök.

 

För att stärka intresset och förståelsen för svensk travsport skall det uppdras åt STC att svara för övergripande marknadsföring. Speciellt skall fokuseras på sportsliga profiler, såväl fyrbenta som tvåbenta.

Banorna svarar för marknadsföring av sina evenemang. För att stärka och effektivisera marknadsföringsinsatserna skall samverkan ske inom regionerna. För att samordna aktiviteter och skapa erfarenhetsutbyte kan STC svara för projektledning av övergripande karaktär.

För att säkerställa en långsiktig positiv utveckling är det en nyckelfråga att travsportens varumärke och de värden sporten står för stärks.

 

Travsporten skall i största möjliga mån förekomma i alla typer av medier.

Ett stort utbud i TV ger också större intresse från tryckta medier.

De ljud- och bildrättigheter sporten förfogar över utgör en mycket värdefull resurs och måste skyddas mot otillåten användning

Det är av stor vikt att exponera travsporten som sport med alla de områden den innehåller, som t ex uppfödning, träning, tävling etc.

De aktiva har vid sina framträdanden stora möjligheter att medverka till denna framtoning.

För att stärka effekten av marknadsföring och mediaexponering skall samverkan ske mellan STC/regionerna/sällskapen/ATG.

 

 

4. Avel och uppfödning

 

 

Målsättning

Svensk travsport skall ha en avel och uppfödning av varm- och kallblodiga travare som skapar förutsättningar för en högkvalitativ travsport med tävlingsindivider som är anpassade till den svenska travsportens uppläggning, inriktning och omfattning. Svensk avel skall vara konkurrenskraftig såväl nationellt som internationellt.

Avelsarbetet måste styras avseende kvalitet och omfattning. I stället för att låta avel och uppfödning vara avgörande för behovet av antalet tävlingstillfällen, måste vi fortsättningsvis dimensionera avel och uppfödning utifrån den förväntade tillgången på tävlingstillfällen. Det är viktigt att anpassa antalet födda föl/år till det framtida förväntade tävlingsutbudet. Samtidigt kan vi konstatera att det antal starter en häst gör per år minskat drastiskt under de senaste decennierna.

Inriktningen på avel och uppfödning skall utgå från den av STC beslutade övergripande målsättningen för tävlingsverksamheten.

STC skall genom sitt huvudmannaskap för svensk avel och uppfödning verka för att urvalet genom avelsvärdering och avelsgodkännande av hingstar är inriktat på tidighet, talang och psyke men även hästarnas hållbarhet och sundhet måste på ett tydligt sätt beaktas.

Begreppen bredd och elit skall även gälla för avel och uppfödning. Kvaliteten skall främjas genom en prestationsrelaterad uppfödarpremie på vunna prispengar.

För att bibehålla en högkvalitativ travsport, krävs en uppfödning av hästar som både är högkvalitativ och som håller en viss volym. Ett lägre antal betäckta ston ställer större krav på avelsarbetet för att nå samma bredd på toppen, liksom omvänt, ett lägre kvalitetsmedvetande i uppfödningen i viss mån kan kompenseras av många uppfödda hästar.

Antalet uppfödda hästar bör relateras till tävlingssystemets behov. Förändringar av tävlingarnas omfattning kräver, ur uppfödarnas perspektiv, en långsiktig anpassningstid.

Forskning och utbildning i frågor kring aveln och uppfödning skall inriktas på att ge en framgångsrik travsport med sunda hästar.

Importreglerna skall dels syfta till att importerade hästar förväntas höja kvaliteten på svensk travsport, dels förbättra inhemsk avel och uppfödning.

Svensk uppfödning håller mycket hög kvalitet. Uppfödarkåren tenderar att bli allt mer rörlig och med allt mindre anknytning till jordbruket vilket ställer ökande krav på utbildning och information.

För att säkerställa en fortsatt gynnsam utveckling av svensk travsport med högpresterande hästar är en högkvalitativ import av avelsdjur nödvändig.

Import av sperma från så kallade listhingstar dvs hingstar som står uppstallade i andra länder har blivit allt vanligare. Det är ett utmärkt sätt att få tillgång till världens bästa hingstar oavsett uppstallningsplats, men basen måste vara en inhemsk högklassig hingsthållning för att säkerställa en tillfredsställande bredd i uppfödningen.

Den svenska, mycket framgångsrika, tävlingsmodellen innebär för avelns vidkommande att generationsintervallet blir långt på grund av att hästarna tävlar längre än i flera andra länder. Ett kortare generationsintervall förbättrar på ett påtagligt sätt möjligheterna till att föda upp högpresterande hästar. Det är dock mycket viktigt att värna om fördelarna i det svenska tävlingssystemet samtidigt som möjligheterna till en högkvalitativ avel beaktas. Detta går att åstadkomma genom att t ex låta hingstarna verka i aveln samtidigt som de tävlar.

Det är viktigt att även fortsättningsvis beakta att unga ston bereds tävlingsmöjligheter inom ramen för stotävlandet med bra förtjänstmöjligheter.

Det är angeläget att skapa och tillhandahålla avelsmaterial inom Sverige, vad gäller såväl hingstar som ston, som ligger långt framme i avelsutvecklingskedjan. I detta sammanhang skall särskilt beaktas de etiska aspekterna inom avel och uppfödning. Därför skall starträtt för eventuella föl tillkomna med hjälp av genmanipulation, kloning eller embryotransfer inte accepteras

 

 

5. Djurskydd/säkerhet/miljö

 

 

Målsättning

Travsporten skall utforma förutsättningar för god hästhållning. Detta skall ske genom egen övervakning av djur- och smittskydd. Travsporten skall också skapa tryggast möjliga förutsättningar för människor och hästar samt skapa förtroende för verksamheten hos myndigheter och allmänhet. Miljöarbetet skall präglas av ständig förbättring och förebyggande av negativ miljöpåverkan.

 

 

 

Djurskydd/Säkerhet

Travsporten skall vara ledande när det gäller djurskydd. Detta innebär bland annat att

alla hästar bereds möjlighet till sitt naturliga beteende.

En av förutsättningarna för att travsporten skall vara ledande när det gäller olika djurskyddsfrågor är att det kontinuerligt bedrivs framgångsrikt forskningsarbete.

Samhället och allmänheten kommer att ställa allt högre krav på att djuren hanteras omsorgsfullt och att de inte på något sätt utsätts för otillbörligt lidande. Det kan därför förväntas att vi under de närmaste åren kommer att få skärpta regler såväl när det gäller djurskydd, djurhållning som säkerhet.

Vi kan också förvänta oss att formerna för travtävlingar kommer att diskuteras alltmer intensivt.

.

De bestämmelser som reglerar djurhållningen kommer att bli alltmer detaljerade. Framför allt gäller detta box- och hagutrymmen samt transporter.

De krav på stallarnas och boxarnas utformning som gäller idag kommer med största sannolikhet att skärpas. Framför allt kommer detta att innebära ökade krav på golvyta, volym, ventilation och ljusinsläpp. Det är viktigt att travsporten uppfyller de krav som ställs.

När det gäller hagutrymmen kan vi förvänta oss krav som innebär att hästarna skall ha möjlighet till frigång i hage varje dag.

Mot bakgrund av detta bör banorna vara mycket noggranna vid planeringen av upprustning av sina stallområden.

 

Djurskyddsfrågor och tävlingar med djur kommer att stå alltmer i fokus.

Det är viktigt att vi är utomordentligt noga med att reglera förutsättningarna för såväl tävlingar som träning samt att vi har en väl utbyggd övervakningsverksamhet. Detta förutsätter ett mycket tydligt regelverk och att de sanktionsmöjligheter som ges i reglementen och tillämpningsanvisningar i alla sammanhang tillämpas.

.

Det är väsentligt att djurskyddsfrågor får hög prioritet i travsportens olika utbildningar.

All utrustning som har betydelse ur djurskyddssynpunkt, som till exempel körspö, sulky och sele, skall vara så utformad att den inte kan skada hästen och sådan utrustning skall godkännas av STC.

Den som inte följer djurskyddsbestämmelserna och de etiska krav som ställs kan fråntas sin licens.

Varje bana skall ha en licenskommitté som ansvarar för kontroll av såväl licensinnehavares kompetens som uppstallningsplatsernas status. Dessa kommittéer skall arbeta i nära samarbete med STC.

Samhällets kontrollverksamhet kommer att utökas betydligt i framtiden, samtidigt som travsporten även i fortsättningen kommer att ha en egenkontroll. För att uppnå högre effektivitet och en rationell hantering är det viktigt att vi samordnar vår egenkontroll med den kontroll som utövas av samhället.

 

För att travsporten skall åtnjuta allmänhetens och samhällets förtroende är det viktigt att alla hästar tävlar på lika villkor. Detta innebär att alla former av otillåten medicinering och behandling är oacceptabel och förbjuden.

Det är väsentligt att erforderliga resurser ställs till förfogande för att öka kontrollen och förebygga uppkomsten av otillåten medicinering.

Travsällskapen ansvarar för att de gästboxar som tillhandahålles av sällskapen är väl rengjorda.

 

 

Miljö

Travsporten skall vara ett föredöme i miljöfrågor. Genom ett aktivt miljöarbete skall travsporten inte bara bidraga till att förebygga en negativ miljöpåverkan utan även medverka till en ständig förbättring av miljön.

För varje del av verksamheten skall upprättas miljömål. Speciellt väsentliga områden är den yttre miljön, exempelvis gödsel- och energihantering samt transporter och arbetsmiljön.

Utbildningsinsatser bör initieras för att öka kunskapen avseende hästhållning, uppstallningsmiljöer, säkerhetsfrågor, handhavande av medicinska preparat, smittskyddsfrågor, miljöfrågor samt övriga väsentliga djurskyddsfrågor.

 

 

 

6. Resurser

 

 

 

Målsättning

 

En långsiktig och positiv utveckling för travsporten och dess aktiva utövare skall i huvudsak säkerställas genom resurser som genereras av dotterbolaget ATG.

 

 

En framgångsrik travsport förutsätter ett framgångsrikt ATG. Ett framgångsrikt ATG förutsätter en framgångsrik travsport.

I portalparagrafen i avtalet mellan staten och sporten avseende ansvarsområden har följande avtalats:

"Förbunden sörjer för så väl tävlingsverksamheten och de sportsliga värdena i verksamheten som för trav-och galoppsportens utveckling i övrigt. AB Trav och Galopp ansvarar för spelverksamheten och att ekonomiska resurser ställs till hästsportens förfogande för att säkerställa en långsiktig och positiv utveckling. För denna verksamhet krävs en strikt och bestämmelsebunden ordning. Riksdagen och regeringen har fastslagit målen för den svenska spelpolitiken. Inriktningen för denna bör som hittills vara att prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel beaktas. Det är därför avgörande för den svenska spelpolitiken att de svenska aktörernas möjligheter stärks."

STC skall skapa en övergripande resurs som har till uppgift att utreda möjligheterna att erhålla EU-medel, medel från utvecklingsfonder och andra fonder, samt övriga externa medel. Denna resurs skall stå till hela sportens förfogande.

Marknad

En kraftfull förändring av spelmarknaden har inletts och kan förväntas accelerera. Såväl nationella som internationella aktörer skärper konkurrenssituationen. Internationellt finns en trend där stora spelbolag samarbetar/samgår med mediabolag för att erbjuda en kombination av spel och underhållning

I en friare marknadssituation är det angeläget att ATG ges möjligheter att konkurrera på lika villkor som övriga aktörer på marknaden.

 

Teknisk utveckling/Spelsortiment

I en snar framtid kommer spelmöjligheter att erbjudas av en rad aktörer som genom att utnyttja modern teknik, som t ex interaktiv TV och WAP-telefoner, kommer att göras lättillgängliga. Fortlöpande introduceras nya spelprodukter. Det är angeläget att ATG ligger i framkant i denna utveckling för att uppfylla uppdraget att säkerställa en positiv utveckling för sporten. Utbudet av olika spelprodukter inom hästsporten har vuxit kraftigt de senaste åren. Detta beror på att ATG vänt sig till nya målgrupper. För att kunna bibehålla stora och attraktiva potter är det väsentligt att antalet spelprodukter inte blir för omfattande.

Vid introduktion av nya spelprodukter skall också hänsyn tas till om dessa medverkar till att attrahera publik till banorna.

Den moderna tekniken har möjliggjort en mycket snabb utveckling av distributionsmöjligheterna av de olika spelformerna. I den hårdnande konkurrenssituationen är det väsentligt att ATG också har en ledande roll inom detta område. I samband med att sk direktspel införs är det angeläget med en nära samverkan mellan banorna- ATG -ombuden med målsättningen att attrahera spelkunder till banbesök.

En fortlöpande uppgradering av speltekniken på banorna är nödvändig för att hålla en hög servicenivå. Detta skall bland annat ske genom introduktion av självbetjäningsterminaler.

Genom införandet av ny teknik, med möjlighet till spel via exempelvis Internet och WAP- telefoner, kommer gränsen mellan banspel och regionspel att försvinna.

Tillväxt/Avkastning/Mål

Det är de ekonomiska resurserna som i stor utsträckning styr svensk travsports framtida utveckling. Det är angeläget att man optimerar de medel som tillfaller sportens aktiva samtidigt som ATG måste ges möjlighet att säkerställa drift och framtida satsningar.

För att säkerställa en stabil och positiv utveckling av travsporten och med hänsyn till nu rådande marknadssituation föreslås följande tillväxt- och avkastningskrav på ATG:

 

Tillväxt Inflation + 2%

Avkastning 14%

Dessa nivåer måste årligen bedömas och eventuellt revideras utifrån förändringar i yttre omständigheter, som till exempel marknadssituationen, skatter och övriga externa faktorer.

De nu gällande skalorna för fördelning till sporten har varit rådande under lång tid med ett stort antal påbyggnader. Det är nödvändigt att en helt ny, framtidsanpassad och lättförståelig skalmodell utarbetas. Denna skall innehålla såväl positiva som negativa incitament för banorna beroende på prestation.

 

För att förbättra möjligheterna att överblicka den ekonomiska utvecklingen skall ett gemensamt ekonomistyrnings/ekonomiuppföljningssystem tas fram Detta skall möjliggöra benchmarking och uppföljning av nya aktiviteter och projekt.

För att ge förutsättningar att driva verksamheten på mest effektiva sätt med syfte att ge så stort överskott till de aktiva som möjligt skall varje bana/region upprätta en verksamhetsplan.

Premier/bidrag

Premier, prestationsrelaterade ekonomiska ersättningar, kan utgå i kvalitetshöjande syfte. För att eliminera orättvisor eller för att förändra en ogynnsam utveckling kan bidrag eller subventioner temporärt förekomma. Huvudinriktningen skall vara att tävla om tillgängliga medel.

 

Centrala marknadsföringsresurser

Resurser för övergripande marknadsföring av svensk travsport skall ske genom direkt medelsöverföring från ATG till STC inom ramen av för sporten tillgängliga medel.

 

 

7. Utveckling/utbildning/hästägarrekrytering

Målsättning

Travsportens samtliga områden skall utvecklas på ett sådant sätt att de svarar mot våra målgruppers framtida behov och önskemål.

Svensk travsport skall erbjuda såväl högkvalitativ som ändamålsenlig utbildning och fortbildning för att säkerställa och utveckla travsporten i framtiden.

Det är väsentligt att, samtidigt som den befintliga hästägarkåren vårdas, det arbetas kraftfullt för att rekrytera nya hästägare.

Utveckling

Förändrings- och utvecklingsbenägenheten inom svensk travsport är svag.

Inom många områden av idrott och underhållning sker en omfattande utveckling. Därigenom utvecklas evenemangen och attraherar en ny och ungdomligare publik. I de flesta fall har man också lyckats i sina föresatser och kunnat hejda en pågående publikminskning och i flera fall också uppnått en publikökning.

Utmaningen för svensk travsport består i att dels genomföra arrangemangen på ett sådant sätt att nuvarande publik och utövare även fortsättningsvis känner tillfredsställelse. Dels att attrahera nya målgrupper som har andra krav och förväntningar. För att öka attraktiviteten och tillgodose de olika gruppernas förväntningar skall det råda stor frihet för sällskapen att variera arrangemangen.

.

Utbildning

Kunskap är en allt viktigare faktor i dagens samhälle, inte minst för att skapa och stärka trovärdigheten och attraktionsförmågan hos vår verksamhet. Utbildning och fortbildning är därför en allt mer betydelsefull och avgörande faktor i arbetet med att säkerställa och möjliggöra en fortsatt framgångsrik svensk travsport.

Samverkan med samhällets olika utbildningsinstanser avseende hästnäringen är väsentlig.

STC ansvarar i samverkan med travsällskapen för planering och genomförande av utbildning och fortbildning av aktiva, funktionärer, ungdomsledare och övriga anställda inom travsporten. STC skall också i samverkan med travsällskapen ansvara för trav- och hästsportens ungdomssatsning.

STC skall i samverkan med travsällskapen även erbjuda andra grupper inom travet en relevant utbildning.

Härigenom når vi en högre kunskapsnivå på alla plan. Förutom att utbilda de aktiva skall vi utforma utbildningar för administratörer och förtroendevalda samt för sportens olika organisationer.

Travets riksanläggning på Wången skall profileras och i möjligaste mån nyttjas vid genomförande av travets utbildningar.

STC skall använda travets eget utbildningscentrum på Wången för forsknings- och utvecklingsarbete som bidrar till en fortsatt gynnsam utveckling av travsporten. Wången skall också användas som mötesplats för aktiva och travets alla intressegrupper i syfte att stärka travets identitet.

STC skall vidareutveckla utbildning och fortbildning av travets alla intressegrupper genom att utveckla nya utbildningar och ta fram nytt underlag och läromedel etc.

STC skall genomföra utbildningar som syftar till att utveckla travets ungdoms- och breddverksamhet som t ex ungdomsledarutbildningar och utbildningar av lärare.

STC skall kontinuerligt erbjuda samtliga funktionärsgrupper inom travet fort- och vidareutbildningar och därigenom säkra ett högkvalitativt och säkert genomförande av tävlingar. Därigenom skall även kunskapsnivån säkerställas hos landets samtliga aktiva funktionärer.

STC skall löpande följa upp utbildningar avseende kvalitet och utvärdering.

Hästägarrekrytering

Den stora spridningen av travhästägandet i Sverige är ett av fundamenten i den stora folkrörelse och näring som svensk travsport utgör.

STC och sällskapen har ett gemensamt ansvar för att skapa goda förutsättningar för hästägande. Detta ansvar innebär bland annat att erbjuda attraktiva prispengar, goda tävlingsförutsättningar och att skapa trivsel och mervärden för hästägarna.

Tränarna har huvudansvaret för rekrytering av hästägare och för kundvård samt att hästägarna är välinformerade om sina hästar.

Det är ett gemensamt ansvar att hästägarna behandlas seriöst och med förtroende.

Framtidens hästägande kommer i allt större omfattning att bestå av samägande. Därför är det viktigt att STC och sällskapen aktivt informerar om förutsättningarna för hästägande och de möjligheter till positiv fritidsutövning som detta erbjuder.

Det är också viktigt att marknadsföra och framhålla de spännande och positiva upplevelser som hästägandet innebär.

Varje sällskap skall ha en plan för introduktion av nya hästägare.

11. Organisation/administration

STC

Målsättning

Svensk travsport skall i STC ha en handlingskraftig och beslutför organisation. STC skall tillsammans med travsällskapen och basorganisationerna skapa förutsättningar för en högkvalitativ svensk travsport.

STC utgör en sammanslutning av i Sverige verksamma travsällskap och basorganisationer.

STC:s styrelse utses av årsmötet. I styrelsen skall finnas företrädare för olika geografiska regioner/bankategorier och verksamhetsområden. Ledamöterna föreslås av en valberedning, vars uppgift är att skapa en handlingskraftig och kompetent styrelse.

STC skall genom ett starkt ledningsmandat stå över andra intressen och inflytande som partsintresse, banintresse etc och syfta till att utveckla sportens helhet.

STC skall fastställa övergripande mål och inriktningar samt leda, utveckla och marknadsföra svensk travsport.

Genom ett decentraliserat beslutsfattande skall regionerna/sällskapen ges ansvar och befogenheter att utforma sin verksamhet i enlighet med av STC fastlagda målsättningar och regler.

Arbetet skall fokuseras på utvecklings- och förnyelsefrågor. STC skall initiera och leda utbildningen av verksamma inom sporten. STC skall också representera svensk travsport gentemot utlandet.

STC skall svara för övergripande marknadsföring av svensk travsport. För detta ändamål skall direkt resursöverföring ske från ATG till STC. Detta skall ske inom ramen för totalt tillgängliga resurser.

STC svarar för kontakter med centrala politiker och myndigheter (regering, departement mm). Travsällskapen svarar för kontakter med lokala politiker och beslutsfattare. I samtliga kontakter är det väsentligt att framhålla travsportens vikt som näringsgren.

STC har statens uppdrag att godkänna plan- och riktlinjer som avelsorganisation och som stamboks- och registerförande förening för den svenska varmblodiga travaren och för den svenska kallblodiga travaren.

STC skall utgöra en resurs för sina medlemmar och de aktiva i arbetet med att utveckla verksamheten och främja travsporten.

Målsättning

Förtroenderådet skall vara ett rådgivande forum gentemot STC:s styrelse och behandla för sporten väsentliga frågor.

STC:s förtroenderåd skall, förutom de ordinarie styrelseledamöterna i STC:s styrelse, bestå av en representant från varje sällskap med permanent bana samt företrädare för basorganisationerna.

I de fall förtroenderådet behandlar frågor av rådgivande karaktär gentemot STC:s styrelse, har ledamöter i STC:s styrelse ej rösträtt. I frågor där förtroenderådet är beslutande äger STC:s styrelseledamöter rätt att avlägga sin röst.

Förtroenderådet skall:

• Vara forum för att diskutera övergripande mål.
• Avge yttrande rörande för sällskapen gemensamma bestämmelser.
• Avge yttrande rörande antal tävlingsdagar.
• Avge yttrande i från styrelsen hänskjutna ärenden.
• Utse ledamöter och suppleanter i STC:s överdomstol och STC:s besvärsnämnd för avelsvärdering.
• Vara ett kommunikationsnät mellan STC och travsällskapen

Målsättning

Regionerna skall, med kunderna i fokus och för sportens/utövarnas bästa, samarbeta för en optimal och effektiv drift som skall leda till en bättre ekonomisk utväxling.

Regionerna kan organiseras enligt två alternativa modeller:

1. Gemensam administration i form av samägd juridisk person alternativt formaliserad styrelse med mandat från respektive sällskap att fatta bindande beslut på regionnivå.
2. Gemensam total drift i form av gemensamt aktiebolag.

STC skall, där så är möjligt, decentralisera beslut till regionerna. Genom att regionerna får ett större inflytande kommer positiva effekter att uppnås.

Detta arbete innebär bland annat, att Regioncheferna sammanträffar med STC:s ledningsgrupp ett antal gånger per år för att diskutera strategiska frågor. Dessa möten blir en form av gemensam ledningsgrupp för STC och regionerna/travsällskapen.

På samma sätt sammanträffar STC med regionernas ekonomichefer när det gäller ekonomifrågor, och med sportchefer när det gäller sportfrågor etc.

Regionerna ges ökat inflytande när det gäller tävlingsdagsplanering och förläggning av DD-lopp.
Regionerna ges också möjlighet att omfördela grundbelopp och tävlingsdagar inom regionen.

Incitamentprogram kan också upprättas på regionsnivå

Regionaliseringen är ett väsentligt medel för att nå långsiktiga mål som att bibehålla/stärka prispengarna, effektivisera banornas verksamhet, minska kostnaderna/öka intäkterna, öka kompetensen, stärka travsporten i regionen samt att göra offensiva satsningar.

Målsättning

Travsällskapen skall ansvara för tävlingsverksamheten. Sällskapen skall också aktivt verka för att stärka intresset för travsporten inom regionen. Sällskapens arbete skall även inriktas på att främja hästavel och hästägande.

För att öka förnyelseförmågan föreslås att varje travsällskap ges rättighet att självt bestämma hur många medlemmar sällskapet skall ha. Denna stadgeändring bör ske per omgående.

I ett andra steg bör utvärderas om hästägarbegreppet skall finnas kvar och om det i så fall behöver moderniseras och anpassas till framtida förutsättningar. För att stärka travsällskapen är det väsentligt att företrädare för olika intresseområden, åldersgrupper och kön finns representerade.

Samtidigt bör utvärderas om det nuvarande invalssystemet skall kvarstå eller om sällskapen skall vara helt öppna för alla som önskar bli medlemmar. Härvid bör speciellt beaktas att travsällskapen är ägare till stora värden, i några fall anläggningar värda flera hundra miljoner kronor. Beslutsprocessen bör vid helt öppna sällskap förändras så att avgöranden när det gäller avyttring av fast egendom skall ske vid flera på varandra följande årsmöten.

Frågorna i steg två är så komplexa att de måste utredas i särskild ordning.

Målsättningen är att tillskapa vitala travsällskap med många engagerade medlemmar.

För att aktivera förnyelseprocessen skall sällskapens valberedningarnas arbete bedrivas med inriktning på ungdomar och kvinnor.

Travsällskapen skall ansvara för tävlingsverksamheten och att för sporten övergripande mål nås. Sällskapen skall driva verksamheten affärsmässigt och ges förutsättningar att långsiktigt planera ekonomi och finansiering. Det åligger travsällskapen att utarbeta sportsliga målsättningar utifrån varje regions/travbanas förutsättningar för godkännande av STC. Travsällskapen skall också övervaka att de aktiva inom regionen och varje banas geografiska ansvarsområde följer av STC och myndigheter utfärdade bestämmelser och regler. Det åvilar också travsällskapen att utveckla banorna så att de blir attraktiva för publik och utövare samt svara för evenemangsutveckling och regional/lokal marknadsföring.

Målsättning

Travsportens aktiva intresseorganisationer skall arbeta inom olika väsentliga områden, som är viktiga för travsportens utveckling och dess utövare. Arbetet skall bedrivas på ett sådant sätt att det befrämjar sportens helhet och framåtskridande.

Basorganisationerna skall beredas möjlighet att deltaga i sportens beslutsprocess. För att öppna vägen för detta har basorganisationerna möjlighet att bli medlemmar i STC.

En basorganisation definieras på följande sätt:

• Föreningen skall verka inom ett för travsporten väsentligt intresseområde som ej tidigare finns representerat, samt främja svensk travsport.
• Föreningen skall vara rikstäckande och därmed vara representerad med lokalförening eller motsvarande i anslutning till flertalet av landets permanenta travbanor.
• Föreningen skall ha vid årsmöte antagna stadgar samt en av årsmötet vald styrelse. Föreningen skall därefter ha verkat under minst tre år.

För närvarande finns följande basorganisationer :

ASVT (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen)

BTR (B-Tränarnas Riksförbund)

RST (Riksförbundet för Sveriges Travhästägare)

STaR (Sveriges Travamatörers Riksförbund)

TR (Travtränarnas riksförbund)

Basorganisationerna skall vara ekonomiskt oberoende av STC. Med hänsyn till mångfalden av basorganisationer bör övervägas ett samgående av flera i avsikt att effektivisera arbetet.